BRA BYGGE

God Arkitektur

I varje skede av planering, uppbyggnad och underhåll av en gårdsgrupp, en byggnad eller ett föremål är det viktigt att komma ihåg att god arkitektur åstadkommer man endast genom att respektera och balansera egenskaperna ”Estetik, funktion och hållbarhet”. Ingen av de tre egenskaperna är viktigare än den andra, alla är lika viktiga. Samtliga byggnader och varje detalj skall vara vacker och fungera väl både enskilt och i sitt sammanhang. De skall dessutom vara hållbara mekaniskt och statiskt såväl som ur ekologiskt och ekonomiskt perspektiv.    

Vad är vackert? Det ligger i betraktarens öga och beträffande fasaden är betraktarna många. Och betraktarens öga och hur det uppfattar form, färg och rytm beror betraktarens erfarenhet. Vad har man sett och vad är man van att se?
Vem bedömer en byggnads funktionsduglighet? Det gör användarna, de som är verksamma i byggnaden. En funktionsduglig byggnad är anpassad till användarnas verksamhet. En välfungerande byggnad skall också kunna anpassas till en verksamhet som varierar och ändrar över tid. 
Vad är hållbart? Det som inte nöts eller det som nöts vackert? Här tangerar vi det estetiska och då får vi hänvisa till betraktarens öga. Nötning och förnyande av material handlar också om ekonomi. De flesta aspekter på hållbarhet kan beräknas. Till exempel statisk hållbarhet, det handlar om ifall en byggnad eller ett material håller utan att kollapsa och det är en fråga om säkerhet. Hållbarhet mot brand och fukt handlar också om säkerhet. Brand handlar i första hand om säkerhet på kort sikt medan fukt handlar om en sund byggnad och säkerheten beträffande inneluften på lång sikt. Att bedöma en byggnad ur ett ekologiskt perspektiv handlar också om att använda ett längre perspektiv. 



Planering


”Väl planerat är halva jobbet” har man hört flera gånger. Och det stämmer mycket bra.
När man står inför ett byggprojekt har man större möjlighet att lyckas om man förbereder sig, oberoende om byggnadsåtgärden är nybyggnad eller renovering. En viktig ingrediens är hur man disponerar tiden. Det betyder att både planeringen och det fysiska byggandet skall tidsplaneras. Planeringsprocessen består av olika skeden där man beskriver byggnaden i form av ritningar och andra dokument. I skiss-skedet gör man upp ritningar med få detaljer för att få ett hum om byggnadens omfattning. I detta skede gör man även upp en preliminär tidtabell och en ekonomisk kalkyl för att ta reda på hur och om projektet kan genomföras. Denna information kan samlas i ett dokument som vi kan kalla för projektplan. Ett litet projekt har en enkel projektplan och ett större projekt har en mera omfattande projektplan. Följande skede är huvudplanering då man gör upp huvudritningar som tillsammans med andra dokument bifogas till en bygglovsansökan. Huvudritningar kan också kallas bygglovsritningar. Då bygglovet är beviljat kan man göra upp detaljritningar och arbetsbeskrivningar som är tydliga och detaljerande anvisningar för hantverkare och entreprenörer.




Byggprocessen


Den som medverkar i en byggprocess har större möjlighet att påverka byggets resultat och kvalitet om man känner till processens skeden och dess parter. 
Under rubriken ”Planering” nämns de olika skeden; Skissplanering, huvudplanering och detaljplanering. Vart och ett skede summeras med ett dokument eller en samling dokument som fungerar som avstamp för följande skede. Projektplan (från skissplanering), bygglov (från huvudplanering) och entreprenadprogram (från detaljplanering). Att uppgöra dessa dokument i denna ordningsföljd underlättar styrning och uppföljning av att byggprojekt.
De personer som ingår i en byggprocess kan delas upp i fem olika kategorier beroende på uppgift; användare, ägare, planerare, entreprenör och myndighet. Då det gäller offentliga byggnader är de fyra sistnämnda professionella inom sina områden, medan användaren ofta är lekman. Då det gäller privata byggnader är de tre sistnämnda professionella inom sina områden, medan användaren och ägaren ofta är lekman. För att genomföra ett projekt med lyckat slutresultat där både lekmän och professionella ingår krävs det stor förståelse och anpassning främst från de professionella. Inte minst när det gäller användning av språk och uttryck som är branschrelaterade.



Byggnadsmetoder och material


I stora drag kan uppförandet av en byggnad beskrivas i tre olika metoder; platsbygge, elementbygge och modulbygge. Inom ett och samma bygge kan metoderna kombineras. Platsbygge är då man sammanfogar eller monterar små byggnadsdelar, som bräder, plankor och tegelstenar på byggplatsen för att skapa en vägg eller ett bjälklag. Ett bjälklag är en vågrät byggnadsdel. Ett golv benämns som nedre bjälklag och tak benämns som övre bjälklag. En vågrät byggnadsdel i ett våningsrum som fungerar som både golv och tak i ett våningshus kallas för mellanbjälklag. I ett elementbygge sammanfogar man större element för att skapa ett rum. Till exempel fyra väggelement samt bjälklagselement. Och då man pratar om modulbygge monterar man hela rum till varandra för att skapa en byggnad.   
Byggnadsmaterial är rätt komplicerade grejer eftersom man uppfinner nya material hela tiden. Förutom homogena material har vi kompositmaterial av olika slag. För att göra det lite enklare lämnar jag här bort kompositmaterial, som är produkter där man kombinerar olika material för att uppnå olika egenskaper. För att skapa byggmaterial använder man i princip tre olika typer av material; organiska, mineralbaserade och oljebaserade. Organiska är material som växer i naturen. Mineralbaserade är material som tillverkas eller utvinns ur mineraler, oftast genom gruvdrift. Och oljebaserade är material som tillverkas av råolja som pumpas upp ur marken. Organiska material är förnyelsebara och hygroskopiska. Ett hygroskopiskt material kan ta upp och avge fukt. 



Byggnaden och klimatet


Överallt i världen skapar människan en byggnad för att ge skydd mot ett klimat som vi har runt om oss. Här i Norden skapar vi en byggnad för att åstadkomma ett gynnsamt klimat inomhus året runt, trots regn och rusk, kyla och snö, vind och gassande sol.
I vårt nordiska klimat där vi håller kring 20 grader inomhus året om har vi högre mättnadsgrad i inneluften än utomhus cirka 360 dagar om året. Det betyder att fukten strävar till att röra sig genom klimatmanteln mot utsidan under dessa dagar. Vi kan välja att konstruera byggnader som är slutna eller öppna för denna fuktvandring. Då vi konstruerar en byggnad benämns de delar som avgränsar det yttre klimatet från det inre klimatet som klimatmantel. Använder vi organiska material i konstruktionen av klimatmanteln kan vi ha en diffusionsöppen konstruktion eftersom organiska material kan ta till sig och avge fukt. Använder vi oorganiska material skall klimatmanteln konstrueras som diffusionstät genom att den utrustas med en tät diffusionsspärr.


Solen borde inte ställa till med ogynnsamma förhållande i våra byggnader här i Norden, men extra stora eller onormalt många öppningar mot söder kan göra att kylning eller extra solskydd behövs. Ett naturligt skydd mot solens strålar är lövträd som planteras en på lämpligt avstånd från ytterväggen. Trädet släpper igenom de svaga solstrålarna vintertid, men skyddar med sitt lövverk mot de starkare solstrålarna sommartid. 
För att ge skydd mot vind utrustas byggnaden med ett vindskydd. Det finns olika typer av vindskyddsskivor och oberoende av materialval är det viktigast att se till att skarv, skivor emellan blir täta, liksom konstruktioner vid ytter- och innerhörn.


Fukt och vattenskador är ett av de största hoten mot en långlivad och sund byggnad. Här gäller det att i första hand skydda byggnaden mot nederbörd. Och då tänker man på taket men det gäller också ytterväggar och speciellt mera komplicerade ställen där ytterväggar och takkonstruktioner möts. Oberoende av vilket material ett tak är byggt eller skall byggas är det viktigt att förstå hur de är uppbyggda och hur de skall underhållas, samt var riskkonstruktioner och läckagepunkter normalt hittas. Om taket är helt är det mycket lättare att skydda även andra delar av byggnaden mot fukt. Och eftersom fukt är ett av de största hoten mot en sund byggnad är det viktigt att taket är tätt. Lika viktigt är det att rännor och stuprör är hela och fungerar samt att markytan närmast byggnaden sluttar bort från byggnaden. Grunden som hela byggnaden vilar på står i ständig kontakt med mer eller mindre fuktig mark och därför skall man vara noggrann med att välja rätt material och konstruktion till grundläggningen. 


Då vi nu behandlar klimatet gäller det inte enbart det specifika klimat vid platsen för byggnaden utan även vårt gemensamma klimat och hur vart och ett bygge påverkar klimatet. Vi skall i huvudsak välja byggnadsmaterial som är förnyelsebara och kräver liten energiåtgång vid produktion, transport och förädling. Här är vårt ”gröna guld”, ett av de främsta materialen. I Norden har vi träd, i Norden kan vi förädla trä och vi skall i första hand använda trä i produktion av våra byggnader.